Jaha, då sitter man åter på Arlanda, El Stockholmo, vid Gate 41 (jag tror Tidningsmannen hade uppskattat det lite mer om det varit Area 51, men det kanske inte är så lyckat på en flygplats…) och väntar på den sista delen av resan, planet till Ängelholm. Det är med lite blandade känslor för det är ju alltid skönt att komma hem, men… I vilket fall, till Kiruna med omgivning åker jag gärna flera gånger, naturen är fantastisk, ljuset likaså och fisket… jag har aldrig varit med om ett bättre sådant på de fiskeresor jag har varit med på. Det är med andra ord inte helt omöjligt att det blir en återkomst, kanske redan nästa år, vem vet.
Som avslutning, kanske lite tjatigt motiv men, solnedgången eller var det uppgången den sista kvällen, de é Najs!
16-2 – 10-4.
>Man tackar för en mycket trevlig reseskildring på denna blogg. Det var ju nästan som om man själv var med däruppe! Välj orden väldigt noga när du träffar Schwester in Law, så kanske Familjen Kaos hakar på nästa gång! Tacka även Tidningsmannen och Timmermannen för övrig text och bild!
Hälsningar från en överväldigad och ödmjuk 16:3!
>Tackar mjugast!
Bloggen har ju till stor del varit för er som inte har kunnat vara med på denna resan, vi har haft rätt kul med att sätta ihop den och med det kanske, kanske man ska ta ett eller annat ord med en liiiten, liiten nypa salt. 🙂
Jag får väl tänka igenom hur jag ska lägga fram det för Schwester – in law så får vi se hur det utvecklar sig. 🙂