Trots att Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter finns det brister i både lagstiftning och praxis. Sverige har idag valt den så kallade transformerings-metoden för att införliva barnkonventionen i vår lagstiftning. Det innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. UNICEF Sverige anser att den metoden helt enkelt inte är tillräcklig för att barns rättigheter ska tas på allvar.
UNICEF Sverige kräver därför att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning och därmed görs till svensk lag.

Samhället måste ta barnen på allvar
Om barnkonventionen gällde som lag skulle till exempel bestämmelsen om alla barns rätt till utbildning behöva tas på allvar. Då skulle alla i samhället – skolor, kommuner, riksdag och regering – vara tvungna att se till att även gömda flyktingbarn fick gå i skolan. Idag har inte gömda flyktingbarn den rätten, utan är helt beroende av enskilda rektorers välvilja.

Lyssna mer på barnen
Ett annat exempel handlar om barns rätt att komma till tals. Det finns många exempel på fall där barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Det finns andra exempel där barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt. Vi menar att rätten att komma till tals skulle få större genomslag om barnkonventionen som helhet gällde som lag. Det skulle också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet. De formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar.

Ett barnrättsperspektiv i vardagen
Eftersom barnkonventionen är ett grundläggande folkrättsligt instrument som innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter måste den få en starkare ställning i Sverige än den har idag. De fördelar vi ser med en inkorporering är att:
• barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå
• det skulle ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter
• barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter
• det skulle skapas en praxisutveckling av barnkonventionens innehåll som skulle göra bestämmelserna tydligare
• ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje beslutsfattares vardag

Läs mer på UNICEFs websida